lördag 12 december 2009

Julkalender




Hittade Cissa skrattandes imorse då hon kommit över hit för att få sin klänning reparerad av Pettigrew. Han är väldigt duktig på att sy, han måste ju ha en hobby när han inte får visa sig för allmänheten.

I alla fall, så satt hon vid min dator (Hur vågar hon!?) och läste en julkalender. Om mig. Och Draco. Men det viktigaste är ju att jag är med. När hon senare hade gått så såg jag att datorn hade sparat adressen, det kallas för cookies. (Men det är inga riktiga kakor, det fick jag lära mig på Trolldomsministeriets IT-kurs) Och jag började läsa.

Hur DUM får man vara och tro att jag är förvisad i Narnia? Trots det, så får jag väl erkänna att den är väl lite rolig. Betoning på "lite". Tycker inte om när folk antyder att jag är död och liknande, får mig att känna att jag inte är värdeful.

lördag 5 december 2009

Don't they know it's Deatheater's time at all?

December månad. Igen. Nagini råkade äta alla julgranskulorna i tron att de var ägg. Hon är inte så förnuftig just nu för jag kan inte hitta vitaminpiller till henne. Vanligtvis brukar man ju incijera vitaminer i möss som man matar sina ormar med, men risken är för stor att jag skulle råka få fatt i Slingersvans.

Vilket inte vore särskilt bra.

Bella letar efter mistlar att dekorera huset med, vi ska fira Dödsätarnas julfest över hos Cissa och Lucius. Jag tror jag måste värma upp min stav för lite Incendio-kastning den kvällen.

Så, på måndag måste jag och Severus iväg och köpa nya julgranskulor. Gröna med silver tycker jag är idealiskt, Severus blev lite tårögd av valet och sa att de påminde om något väldigt vackert han brukade titta på då han var ung.

Nu måste jag gå och natta Nagini, hon har lite ont i magen.

fredag 20 november 2009

Glowie är borta

Jag har tappat bort Glowie, min fina (gröna) nattlampa. Jag tror att Severus råkade donera bort den när några små barn behövde saker att sälja till sin loppmarknad. Han sa att vinsten skulle gå till naturreservat för ormar, så det gjorde mig lite gladare. Jag hoppas dock bara att den har råkat hamnat i den flyttlådan som jag inte packat upp ännu, har bara varit alldeles för upptagen för att märka det.

Snart är det december, och jul. Jag ska nog avskaffa den när jag tagit över världen, jag får hösnuva av granen. Nu ska jag sitta och titta på Pinky and the Brain, det är en labratoriemus i min smak.

tisdag 17 november 2009

The one question...

Anonym sa...
När ska du ta an dig igen att ta kål på pojken-som-besegrade-dig-alltför många gånger? Harry, för att undvika förvirring. Harry Potter.


Hej Anonym, för det första måste jag säga att det är ett väldigt vanligt namn, eller är du bara precis överallt på internet?
Sedan måste jag poängtera ut att döda Pojken-som-borde-köpa-Bingo-Lotter-på-grund-av-att-han-bara-har-tur är inte en dans på rosor. Det måste göras med enorm precision.

1. Han ska inte få ha någon i närheten som han kan tänka sig offra sig för eller som kan offra sig för honom. I learned the hard way. DOCK VAR DET INTE HANS FÖRTJÄNST, MÄRK MINA ORD!

2. Sen måste han vara obeväpnad, då hans trollstav också kan skapa komplikationer.

3. Han måste vara oförberedd, bara för att jag vill höra han skrika som en liten flicka. Helst i en situation där det tar honom några ögonblick att reagera.


Som sagt, jag har kommit på lösningen; Jag måste döda honom medan han bombar hamnen.


Om det inte funkar, så har jag hört att Pojken-som-borde-låta-mig-vara-ifred är allergisk mot jordnötter. Jag smider redan planer...

Nu är det dags fööör...


Your heard me! Fråga mig vad ni vill, Mörkrets Herre tells it all. Jag har förstått att sådana här frågestunder är ett populärt inslag på bloggar så jag förväntar mig några hundra frågor på några dagar. Fråga på i kommentarerna.

Voldie ger svar på tal

Voldie svarar:
Det kanske verkade så va... faktum är faktiskt att kära Severus är lite rädd för blod, så när pojken-som-inte-får-nämnas-vid-namn-för-det-är-för-fult-för-den-här-bloggen trodde att han dog så svimmade han bara lite. Jag har inte velat säga något, det är lite genant för både mig och Severus nämligen. Han vill ju inte verka mesig och jag vill ju inte verka som att jag har mesar som dödsätare.

Nåväl, nu vet ni sanningen. So long bitches!

How my life's been...

Tänkte väl berätta hur mitt liv har varit sedan min förra blogg blev hackad av Klenisordern och Pojken-som-borde-söka-plastikkirurg-för-pannan.

Först då jag blev hackad bestämde jag mig för att lära mig mer om bloggandet innan jag startade igen, så jag ville börja på Trolldomsministeriets nya utbildningar för mugglarförståelse. Alla tror att jag är död, bara för att jag var typ medvetslös för några sekunder och hann smyga undan innan någon annan tänkte på det. (För det var rätt så pinsamt, jag halkade på Mrs Weasleys stickor som rullat ut från hennes fickor, och så är jag klassad som besegrad) Så, jag kunde ju inte precis visa mitt vackra ormface in public direkt efter en sån händelse. Istället så köpte jag en peruk och låtsades vara Michael Jackson, vilket tydligen inte väckte misstankar. Det gick bra fram tills i somras, jag lärde mig mycket på kursen samtidigt som jag kunde äta glass på Diagongränden igen utan kalabalik. Det var goda tider.

Tyvärr så gick ju Michael Jackson bort för ett tag sedan, och då blev min hyresvärd Tom, han som slutade driva krog, mer nyfiken på vem jag var egentligen. Time for me to do like the mudbloods and disappear from the face of the earth.

Så just nu bor jag hos Severus igen. Han är den som jag kan lita mest på trots allt, plus att hans hyresvärd är okej med ormar i huset.

Nu måste jag gå. Severus har kokat kvällsté och lagt upp Alphapet i köket. Jag känner egentligen för att sova, men jag har lovat Nagini, och hon blir så kinkig ifall jag börjar bitcha om hennes fuskande.